Västerås SK – ABB Arena Syd

“…liksom suger all glädje och skönhet ur den annars så vackra bandysporten…”

Gurkburken från utsidan. Notera särskilt de lyckliga barnen som får spela bandy utomhus.

Hur är det att vara på arenan?
ABB Arena Syd stod färdig 2007 och blev därmed den andra bandyhallen i Sverige, efter Edsbyns pionjärhall. Den är också – trots hård konkurrens – fortfarande det allra värsta exemplaret bland bandyhallar. ABB Arena dödar effektivt all atmosfär och spänning och liksom suger all glädje och skönhet ur den annars så vackra bandysporten. Istället får man en stark känsla av flyghangar, och laddningen kring matchen blir ungefär lika elektrisk som en hockeybockeyträning. ABB Arena är trots sin totala charmlöshet ett påkostat bygge. Utifrån ser den ut som en upphottad lagerlokal i grå plåt, men med delvis glasade fasader. Inuti är känslan på ett sätt ganska mäktig bara på grund av hallens storlek, men framförallt steril och öde. Man omges av betong, grå metall och fackverk. Publikkapaciteten är runt 8000 åskådare, läktarna är av betong, drygt 10 rader höga längs båda långsidorna, med en mindre sittplatssektion i mitten. Det finns även en gräddhylla på ena kortsidan, med en restaurang på etaget på övervåningen. I ABB Arena ser man inte ens bra, vilket ju annars är en fördel med bandyhallar – men här hålls taket uppe av ett antal tjocka pelare framför läktaren. Arenan har även används till en rad andra spektakel, som exempelvis Melodifestivalen. Hela Rocklundaområdet är även i övrigt trist och torftigt. Bandyhallen trängs här med bl.a ABB Arena Nord (hockeyhall), Swedbank Park (fotbollsarena) och Bombardier Arena (sporthall för bl.a handboll). Det är underhållningsindustri the american way, ett gytter av företagsdöpta idrottsarenor samlade i en asfaltsöken i stadens utkanter, anpassat för en bilburen befolkning. Det är kanske påkostat och praktiskt, men den supporter som håller värden som trivsel, estetik och riktig bandy högt, blir lätt förtvivlad av ett besök på Rocklundaområdet.

Interiören i Gurkburken.

 

Stämning/klack
VSK´s bandysupportrar, organiserade i klacken VSK Sports, hör till de äldsta och största bärarna av supporterkultur inom bandyn. En organiserad klack har funnits sedan slutet av 70-talet, och klackens främsta prestation är sannolikt 200 mils-resan i buss till Kalix t.o.r., i januari 1994. Den urtrista hallen har dock dödat så gott som all stämning kring västeråsbandyn, och även publiksiffrorna i stort har blivit lidande.

VSK-klacken eldar på med bengaler på gamla Rocklunda. Foto: http://www.vsk.nu

 

Var kan man ta en öl?
Man passerar ett antal ställen på vägen från centrum ut till Rocklunda. Ett av de trevligare ställena är italienaren Piazza di Spagna, i hörnet mellan Vasagatan och Domkyrkoesplanaden.
Ett intressant alternativ är Skallbergskrogen, med bl.a Västerås största ölsortiment. Det ligger på Skallberget, 1 km från Rocklunda, och används från och till som uppvärmningsställe av både VIK´s och VSK´s supportrar.

 

Lite om Västerås SK
Vad man än tycker om VSK så är det ett obestridligt faktum att denna grönvita klubb är nummer 1 i svensk bandy. Med sina 20 SM-guld är man överlägset bäst i landet, och lär så förbli för en överskådlig framtid, då tvåan IFK Uppsala packade ihop sina guldambitioner redan på 20-talet, och trean Edsbyn för närvarande står på exakt hälften så många. I maratontabellen ligger man tvåa, hacket bakom SAIK. En annan tydlig illustration av VSK’s särställning inom bandyn är att man har vunnit guld under samtliga decennier sedan 40-talet, spelat final under samtliga decennier sedan 20-talet, och sedan seriespelets start 1931 har tillbringat endast tre säsonger utanför högsta serien, 1954-1956 samt 1970/71. Man var dessutom först i landet med konstfrusen is – 1956 installerades kylaggregaten på Rocklunda – och näst först med bandyhall. VSK var dessutom med i toppen ända ifrån begynnelsen: I det allra första svenska mästerskapet som spelades 1907 nådde man semifinal, där det dock blev storstryk av IFK Uppsala. 1922 nådde man final för första gången, där blev det förlust mot Sirius, något som från Västeråshåll skylldes på ”vidrig otur”. Året efter kom dock det första guldet, efter finalseger mot IF Linnea. Och därefter har SM-titlarna trillat in med hyfsad regelbundenhet. Den verkliga storhetsperioden inleddes dock i slutet på 80-talet. Under storspelaren Sören Boströms ledning hade VSK byggt upp ett starkt lag efter ett relativt blekt 80-tal, och finalsegern på Söderstadion mot Vetlanda 1989 blev startskottet på ett decennium av VSK-dominans. Mellan 1989 och 2001 spelade man tio finaler, och vann åtta av dem – en milstolpe var 1994 då man passerade Uppsalakamraterna med sitt trettonde guld, och därmed kunde titulera sig ”mesta mästarna”. Allra mest framträdande i den grönvita tröjan under denna VSK-era var Edsbybröderna Hans Elis och Ola Johansson, samt galningen och spelgeniet Per Fosshaug. Men VSK har fostrat några duktiga bandyspelare på egen hand också; två av de största VSK-legendarerna är 30-talets store skyttekung Gunnar Hyttse, 40-talets gentleman Pontus ”Pottan” Widén, som aldrig utvisades under sin 19 år långa karriär, och den nästan lika väluppfostrade Michael Carlsson, som gjorde 18 säsonger i grön-vitt under 1990- och 2000-talen. En prominent VSK-supporter var poeten och psalmförfattaren Bo Setterlind, som diktade ihop hela 17 hejaramsor inför finalen mot Skutskär 1944.

Så här såg 1996 års svenska mästare ut.

 

Lite om Västerås
Västerås är med sina nära 110 000 invånare Sveriges femte största stad, och kan, lite elakt kanske, karaktäriseras som en förvuxen bruksort – staden domineras av industrier, och i synnerhet elektronikkoncernen ABB, f.d. ASEA, och här är det fullt gångbart att köra runt i en raggarbil – staden är i juli varje år skådeplats för ”Power Big Meet”, världens största utomhusträff för amerikanska bilar. Västerås är också en stad med riktigt gamla anor, staden anses ha grundats år 990 och är därmed en av landets allra äldsta städer. Westra Aros var namnet på den här tiden, vilket betyder Västra åmynningen och syftar på Svartåns utlopp i Mälaren. Läget visade sig vara perfekt som handelsplats, och snart blev Västerås utskeppningshamn för malmen från Bergslagen – och ännu idag har Västerås Nordens största insjöhamn. Domkyrkan och biskopen kom också tidigt till Västerås, redan på 1100-talet. Man var även tidigt ute på utbildningsfronten, och Västerås har i Rudbeckianska gymnasiet, grundat 1623, Sveriges äldsta gymnasium. Under 1500-talet stod Västerås i centrum för både maktspel och bataljer. Här vann Gustav Vasa en viktig seger mot danskarna 1521, och på Västerås Slott stod Sveriges reformationsriksdag 1527, när landet blev protestantiskt. På 1700-talet började sedan de gurkor som Västerås skulle bli känt för odlas, detta tack vare den tyske trädgårdsmästaren Bernhard Johan Bohnsack som fick uppdraget att anlägga en ny stadsträdgård sedan den gamla gått förlorad i stadsbranden 1714 – och Bohnsacks satsning på gurkodlingar blev en fullträff. Men framförallt är som sagt Västerås en industristad, detta mycket tack vare den geniale uppfinnaren och krymplingen Jonas Wenström. Då Allmänna Elektriska Aktiebolaget (ASEA) etablerade sig i Västerås 1890 blev denne bolagets förste chefsingenjör, och som sådan uppfann han bl.a. trefasströmmen. Wenström dog redan tre år senare i lungkatarr, men ASEA levde vidare, och är idag efter fusion känt som ABB. Därtill bildades två av Sveriges mest framgångsrika handelsföretag i Västerås: Klädgiganten Hennes & Mauritz, och matjätten ICA. Många musiker kommer från Västerås, som den banbrytande svenskrockaren Pugh Rogefeldt, hiphoparna Looptroop Rockers, schlagersegraren Loreen, jazzkombon Esbjörn Svensson Trio, technosångerskan Pandora, reggaeprofilen Governor Andy och rockkungen Little Gerhard. Flera Västeråsprofiler är historikern Olof Rudbäck d.ä, ärkebiskopen Anders Wejryd, vänsterfilosofen Torbjörn Tännsjö, högerfilosofen Lars Gustafsson, journalisten Åsa Linderborg, dokusåpakändisarna “Big brother”-Linda Rosing och Hollywood-frun Maria Montazami, komikern Lars Ekborg, fotbollsspelaren Stefan Pettersson, boxaren George Scott och kanotisten Markus Oscarsson. Mitt i Västerås finner man ”Skrapan”, som är Sveriges åttonde högsta skyskrapa, och hyser en av landets högst belägna cocktailbarer. Det finns även två udda hotell, konstnären Mikael Genbergs skapelser Hotell Hackspett och Hotell Utter-Inn, det förstnämnda i ett träd i Vasaparken, och det andra under Mälarens vatten.

Ett vintrigt Västerås i nattbelysning sett ifrån Skrapans skybar på 24:e våningen.

 

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Västerås tar man sig enkelt med tåg, dels med SJ’s två linjer mellan Stockholm och Göteborg samt mellan Linköping och Sala, dels med Tåg i Bergslagen från Ludvika och Fagersta. Från stationen är det sedan c:a 25 minuter att gå till Rocklunda. Gå rakt fram ut från stationhuset över Södra Ringvägen, och följ Kopparbergsvägen rakt fram i 700 m, förbi Skrapan och genom den svaga högerkurvan. Ta sedan till vänster på Knutsgatan, följ denna i 200 m, och ta första till vänster på Brahegatan. Följ denna i 300, och fortsätt sedan rakt fram på gångvägen genom tunneln. Fortsätt rakt fram längs med Vasagatan i drygt 1 km, över E18, och genom tunneln under Vasagatan, så kommer man rakt på bandyhallen.
E18 från Stockholm: Följ E18 genom staden, passera Skallbergsmotet och avfarten mot Gävle, ta sedan av på nästa avfart mot mot Skultuna och Rocklunda. Ta till vänster på Vasagatan, så ligger arenaområdet direkt till vänster.
E18 från Örebro: Följ E18 genom staden, passera avfarten till Vallby, ta sedan av på nästa avfart mot mot Skultuna och Rocklunda. Håll vänster på Arosvägen, och direkt igen vänster på Vasagatan mot Skultuna. Kör över E18 så ligger arenaområdet till vänster.
Rv 66 från Fagersta: Kör rakt fram i alla rondeller fram till E18, ta där av till E18 mot Stockholm. Passera avfarten till Vallby, ta sedan av på nästa avfart mot mot Skultuna och Rocklunda. Håll vänster på Arosvägen, och direkt igen vänster på Vasagatan mot Skultuna. Kör över E18 så ligger arenaområdet till vänster.
Rv 67 från Sala: Ta till höger i rondellen mot Skultuna och Rocklunda, till Norrleden. Kör rakt fram i rondellen, och ta sedan nästa till vänster mot Rocklunda, till Vasagatan. Kör knappt 1 km, så ligger sedan arenaområdet till höger.