Malmö FF – Stadion

”…svart, hotfull, rymdskeppslik och snygg…”

Stadion – futuristisk och en aning hotfull utifrån.

Hur är det att vara på arenan?
”En helt ny nivå” hette det när Malmös nya, rekorddyra stadion stod klar efter två års byggande och en slutnota på 700 miljoner kronor. Och man får väl säga att det var värt all tid och alla pengar, för arenan brukar oftast hamna i topp i olika listor och rankingar. Stadion är egentligen ganska lik Göteborgs hälften så dyra Gamla Ullevi, men är lite uppgraderad på de flesta parametrar: lite större, lite stadigare, lite snyggare, lite lyxigare och lite bättre akustik. Men arenorna är som sagt i grunden lika, de är båda tvålkoppsformade arenor i två läktaretage som sträcker sig runt hela planen – på Malmös stadion bryter dock hemmaklackens kortsida av med ett ensamt och större etage. Även färgsättningen är likadan som på Gamla Ullevi, d.v.s. ljusblått, vilket dock passar bättre här i ljusblåa Malmö. Sammantaget ryms här c:a 22 500 åskådare. En tydlig nackdel med Stadion är bortasektionen som är full av stoljävlar, även om det är en sorts blandning mellan sitt- och ståplats eftersom det även finns avbärarräcken. Betraktat utifrån är Stadion en klar vinnare; svart, hotfull, rymdskeppslik och snygg. Stadion ligger invid Pildammsparken i södra Malmö, och på ett rimligt gångavstånd från Möllevångens folkliv och barer. Namnet på stadion är lite oklart, den har dels ett trist sponsornamn som för tillfället lyder ”Eleda Stadion”, men annars den heter inte Malmö Stadion eftersom det namnet redan är tingat av den äldre, traditionsrika arenan bredvid. Istället bör den benämnas endast Stadion, eller möjligen Malmö Nya Stadion om man vill vara extra tydlig.

Hemmafansens ståplatsläktare till vänster, östra sittplatsläktaren till höger.

Stämning/klack
MFF är en av de fem stora publikklubbarna i Sverige. Från ett publikmässigt väldigt torftigt 80- och 90-tal lyfte man till enorma höjder efter Zlatanåren: 2004 spräckte man 20 000-talsvallen och tog hem publikligan i överlägsen stil – något som ju underlättas av att MFF är helt ensamma i Malmö och kan få hela staden att sluta upp. Malmöklacken heter helt enkelt MFF Support och är vokalt och visuellt förstås en av landets bästa. Ett antal ultras- och tifogrupper finns förstås också, där den största och äldsta är Supras Malmö.

Ljusblått och vitt – och så lite gulrött för Skåne – när MFF Support flaggar. Foto: www.mff.se

Det klassiska bortasupporterterritoriet i Malmö är Lilla torg där det finns hur många pubar som helst att välja på. En populär sådan är Victors.

MFF’arna hänger allra mest omkring Möllevångstorget – det mest klassiska haket är Ölkaféet på Södra Skolgatan – men visa inte färgerna här.

För en lite mindre klack passar trevliga och familjära Family pub på Nobelgatan alldeles utmärkt.

Lite om Malmö FF
MFF mot IFK Göteborg – Allsvenskan har så gott som alltid präglats av striden mellan svensk fotbolls två verkliga giganter. Men efter ett 90-tal där blåvitt var herrar på täppan blev det istället ”di blåe” som på 2000-talet, fullpumpade av Zlatan- och Champions League-pengar, tog över som den största maktfaktorn. Till skillnad från de andra svenska storklubbarna så var MFF inte riktigt med i starten. Klubben bildades officiellt 1910 efter att först ha brutit sig in i IFK Malmö och sedan brutit sig ut därifrån igen – arbetargrabbarna hos MFF trivdes inte i överklassmiljön hos IFK. Men klubben rönte aldrig några framgångar i de pre-allsvenska mästerskapen, och man debuterade inte i Allsvenskan förrän 1931, sju år efter att serien skapats. Och tre år senare fick man lämna serien igen, detta efter att ha blivit tvångsnedflyttade av förbundet för brott mot amatörbestämmelserna, enligt rykten efter tips från den gula lokalrivalen IFK Malmö. Men kanske var det revanschlustan över denna förnedring som skapade storklubben MFF. 1937 tog Erik ”Hövdingen” Persson över som ordförande, och uppfylld av hat mot Malmökamraterna, och till och med mot färgen gult, byggde han upp ett nära oslagbart fotbollslag. MFF tog hem sitt första guld 1944, och sedan blev det tre raka titlar 1949-51, då man inte förlorade en enda match på över två år, och satte det ännu gällande rekordet på 49 matcher i rad utan förlust. Några bärande spelare i detta lag var högerinnern Calle Palmér, måltjuven Egon ”Hemlige” Jönsson och de tre bröderna Sven, Arne och Kjell Hjertsson. 70-talet skulle komma att bli MFF’s nästa stora era, under två utländska tränare: först spanjoren Antonio Durán, och sedan britten Bob Houghton, vars 4-4-2-system och zonförsvar kom att prägla svensk fotboll för decennier framöver. 70-talet levererade hela 5 SM-guld till Malmö, och toppades med Malmös största bedrift genom tiderna: Man nådde hela vägen fram till Europacupfinalen mot Nottingham i München, där man dock föll med 0-1. 70-talets MFF-hjältar var framför allt den enigmatiske Bosse Larsson, den råe backen Krister Kristensson, och den duktige Staffan ”Tappan Straffer” Tapper, som dessvärre blev mest ihågkommen för en straffmiss mot Polen i VM -74. Ett sämre 80- och framförallt 90-tal följde, som slutade med att klubben 1999 för första gången i historien degraderades på sportsliga meriter. Med en ung Zlatan Ibrahimovic i laget tog man sig snabbt tillbaka, och en 80-miljonersförsäljning till Ajax senare var MFF landets rikaste klubb och kunde bygga upp en ny storhetstid. Och den inleddes på allvar när man, ledda av den typiskt Malmödryga hemvändaren Markus Rosenberg, tog hem ligatiteln 2013, som följdes av två raka gruppspel i Champions League, vilket la en grund för en ekonomi som ingen konkurrent var i närheten av att matcha. Från 2013-25 tog man åtta av tretton möjliga SM-titlar, vilket gjorde MFF till allsvenskans överlägsna dominanter. Traditionellt är det IFK Malmö som är MFF’s största rivaler, men då lagen inte har mötts i seriespel sedan 1962 har rivaliteten falnat betydligt. Istället är det Skånederbyna mot Helsingborg som får känslorna att koka i Malmö, samt ”Mesta mästarmötet” med IFK Göteborg.

2015 års Malmö FF tog sig ända till gruppspelet i Champions League – ikonen Markus Rosenberg stående till höger.

Lite om Malmö
Malmö är rikets tredje största stad, präglad av mångkultur, och därmed ett slagträ i det ständigt pågående och tröttsamma kulturkriget. Den ena sidan ser antisemitism, gängkrig, skjutningar, våldtäkter och dålig ekonomi. Den andra ser en dynamisk, innovativ och miljövänlig stad med en ung, internationell befolkning, låga hyror och billig och god falafel. Oavsett om man ser det halvtomma eller halvfulla glaset så går Malmös rötter tillbaka till 1100-talet, och då fanns det faktiskt två Malmö – ett Övre Malmö, som var en liten kyrkby ungefär vid dagens Triangeln, och ett nedre Malmö vid hamnen, grundat av dåvarande ärkebiskopen Jacob Erlandsen i Lund. Namnet Malmö har f.ö. ingenting med någon ö att göra, det betyder istället ungefär ’sandhög’, där några bokstäver från efterledet ’-hög’ fallit bort i den skånska dialekten. Övre Malmö försvann snart, men det nedre Malmö blomstrade med sillfisket i Öresund och var på medeltiden Danmarks andra stad. I och med freden i Roskilde 1658 blev Malmö svenskt, vilket inte gynnade staden. De tunga befästningarna kring Malmöhus påverkade handeln, staden belägrades tidvis av danskarna och härjades av pesten. I slutet av 1700-talet fick Malmö en riktig hamn, samtidigt som befästningarna revs, och staden började återigen växa och må bra. På 1860-talet blev Malmö landets tredje största stad, en position som behållits sedan dess. Snart etablerade sig också några av de industrier som skulle bli viktiga för staden: Kockums Mekaniska Werkstad, som blev Kockumsvarvet, och Skånska Cementgjuteriet, som blev Skanska. Men industrierna som skapade Malmö skulle också dra med sig staden i fallet. Just när 70-talets miljonprogramsområden som Rosengård och Lindängen stod färdigbyggda så slog industrikrisen till, arbetslösheten sköt i höjden, och Malmö förlorade var sjätte invånare under en tjugoårsperiod. På 90-talet vände trenden, de tomma lägenheterna fylldes till stor del av invandrare som gjorde Malmö till en internationell stad – idag har knappt hälften av befolkningen utländsk bakgrund. Sedan dippen har Malmö lyckats förvandla sig från industri- till kunskapsstad, något som stadens dåvarande starke man Ilmar Reepalu brukar creddas för: Öresundsbron, Citytunneln för tågtrafiken, skyskrapan Turning Torso och bostadsområdet Västra hamnen, samt Malmö universitet är några av byggnaderna och projekten som kommit Malmö till gagn på senare år. En annan stark man i Malmö är byggherren och entreprenören Percy Nilsson, som under sitt ordförandeskap i Malmö IF/Redhawks pumpade in miljoner och gjorde fotbollstaden till en hockeystad under tidigt 90-tal. Några andra kända Malmöpågar och töser är: den glamourösa skådespelerskan Anita Ekberg, entertainern Jan Malmsjö, statsministern och folkhemsbyggaren Per Albin Hansson, filmregissören Bo Widerberg vars ”Kvarteret Korpen” skildrar 30-talets arbetarmalmö, regissörskollegan Jan Troell, revyartisten Nils Poppe och dennes arvtagare Eva Rydberg, sångaren ”Östen med rösten” Warnebring, primadonnan Git Gay, skådespelaren Johannes Brost, superadvokaten Leif Silbersky, rockern Nisse Hellberg med resten av Wilmer X, den folkkäre countryartisten Hasse ”Kvinnaböske” Andersson, den uttrycksfulle författaren Björn Ranelid, komikern Edvard Persson, den yngre komikern Sven Melander, den ännu yngre komikern Kristoffer Appelqvist, de tre malmöskildrande författarna Torbjörn Flygt, Fredrik Ekelund och Kristian Lundberg, den fritänkande teologen Ann Heberlein, ”Fem myror”-skådespelerskan Eva Remaeus samt äventyrerskan Renata Chlumska.

Malmös skyline från ett höghus i Rosengård. Från vänster till höger syns bl.a. Södervärnstornet, Kronprinsen och Turning Torso.

Seriematcher genom historien
Malmö-Sirius 3-0 (Allsvenskan -69)
Sirius-Malmö 0-0 (Allsvenskan -69)
Sirius-Malmö 2-1 (Allsvenskan -73)
Malmö-Sirius 3-1 (Allsvenskan -73)
Malmö-Sirius 1-0 (Allsvenskan -74)
Sirius-Malmö 0-0 (Allsvenskan -74)
Malmö-Sirius 3-3 (Allsvenskan -17)
Sirius-Malmö 0-4 (Allsvenskan -17)
Sirius-Malmö 0-4 (Allsvenskan -18)
Malmö-Sirius 5-0 (Allsvenskan -18)
Sirius-Malmö 0-1 (Allsvenskan -19)
Malmö-Sirius 1-1 (Allsvenskan -19)
Sirius-Malmö 2-5 (Allsvenskan -20)
Malmö-Sirius 4-0 (Allsvenskan -20)
Malmö-Sirius 4-0 (Allsvenskan -21)
Sirius-Malmö 2-3 (Allsvenskan -21)
Malmö-Sirius 3-1 (Allsvenskan -22)
Sirius-Malmö 2-1 (Allsvenskan -22)
Malmö-Sirius 3-0 (Allsvenskan -23)
Sirius-Malmö 1-3 (Allsvenskan -23)
Sirius-Malmö 3-4 (Allsvenskan -24)
Malmö-Sirius 0-1 (Allsvenskan -24)
Malmö-Sirius 1-1 (Allsvenskan -25)
Sirius-Malmö 5-1 (Allsvenskan -25)

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Malmö tar man sig med fjärrtåg från Stockholm eller Göteborg, med Öresundståg från städer som Halmstad, Växjö och Kalmar, eller med Pågatåget från övriga Skåne. Dessutom kan man flyga till Sturup med SAS eller Norwegian från Arlanda eller BRA från Bromma, eller åka buss med Swebus och Nettbuss. Från Malmö station har man två alternativ att ta sig till Stadion. Antingen tar man ringlinjen, buss 3 via Erikslust, direkt till Stadion. Eller också tar man tåget vidare till station Triangeln, varifrån man har knappt 20 minuter att gå. Ta främre utgången (från Malmö C), gå ut och rakt fram på Smedjegatan, och vik till vänster på Rådmansgatan ut till Carl Gustafs väg. Gå till höger ut till Plidammsvägen, korsa denna och följ den åt vänster. Vik in i parken och gå längs med Pildammen, följ dammkanten åt höger och fortsätt sedan rakt fram över fältet med sikte på vägen och höghusen. Gå ut på John Ericsson väg, följ den åt höger. Korsa vägen och ta första till vänster på Eric Perssons väg in på Stadionområdet. Gå längs med läktarna vid gamla Stadion fram till den nya Stadion, den bortre läktaren är för bortasupportrar.
E6 från Helsingborg/E22 från Lund: Kör förbi avfarten mot Arlöv, och ta av på nästa avfart mot Malmö C (eller fortsätt bara rakt fram mot Malmö ifrån Lund-hållet). Följ Stockholmsvägen i knappt 6 km, förbi avfarten mot Limhamn, och ta sedan vänster mot Värnhemstorget/Stadion till Hornsgatan. Kör rakt fram i första korsningen och ta höger i rondellen mot Nobeltorget/Stadion, till Nobelvägen. Kör knappt 2,5 km, fortsätt rakt fram mot Trelleborg/Köpenhamn till Trelleborgsvägen i 500 m till, och ta sedan höger mot Stadion på Stadiongatan. Kör 1 km, och ta höger i rondellen till Eric Perssons väg så kommer man rakt på parkeringshuset.
E6 från Trelleborg: Fortsätt rakt fram mot Malmö på Trelleborgsvägen vid avfarten mot Göteborg/Köpenhamn, och fortsätt rakt fram mot centrum vid nästa avfart mot Limhamn. Fortsätt 1,5 km, och ta sedan nästa till vänster mot C-ring/Stadion, till Stadionvägen. Kör 1 km, och ta höger i rondellen till Eric Perssons väg så kommer man rakt på parkeringshuset.
E20 från Köpenhamn: Ta första avfarten efter bron mot Malmö V/Limhamn till Lorensborgsvägen och kör rakt fram mot centrum i de fem första rondellerna. Ta sedan höger i den sjätte rondellen mot C-ring/E6, till Stadionvägen. Ta vänster i nästa rondell, till Eric Perssons väg, så kommer man rakt på parkeringshuset.