HaparandaTornio PV - Cape East Arena (Gränsvallen)

Klubb:	HaparandaTornio PV
Färger:	Vita tröjor, blå byxor
Bildad:	2004
Meriter:	2 säsonger i elitserien. 9:e plats -10. 44:e plats i maratontabellen.
Matcher:	HaparandaTornio – Sirius 3-6 sön 2/3 -08.
Avstånd:	963 km
Hemsida:	http://www.ht-bandy.se

Hur är det att vara på arenan?
Vi börjar med det som är bra på Akelius Cape East Arena (eller Gränsvallen, som det osponsrade namnet lyder), nämligen den vackra huvudläktaren. Denna är, som en bra bandyläktare ska vara, byggd i trä, och därmed vacker och inbjudande. Läktaren är också relativt hög, utan takpelare, och utsträckt över större delen av långsidan. På den andra långsidan finns ett par obefintliga småläktare, c:a tre bänkrader höga. Går vi sedan över på baksidorna så är det främst läget, Gränsvallen ligger utkastad på en slätt mellan Haparanda och förstaden Marielund, 2 km från Haparanda centrum. Vid besökstillfället bjöds det visserligen på perfekt bandyväder, men det lär krävas litervis med björnfett för att se bandy på Gränsvallen när nordanvindarna sätter in. Vidare så rådde det en skriande brist på bageriprodukter på Gränsvallen. Det fanns varken korvbröd till korven eller kaffebröd till kaffet. Var det nödår eller mjölransonering i Norrbotten måhända? Mjölken till kaffet var dessutom gammal och klimpig. På Gränsvallen finns även en hockeyhall, där Asplöven spelar sina hemmamatcher, och på sommaren beläggs bandybanan med konstgräs för fotbollsspel.


Gränsvallens fina huvudläktare i skymningsljuset.


Stämning/klack
Såväl publiksiffran som stämningen på Gränsvallen var låg. Matchen lockade exakt 203 åskådare, varav 2 var Siriussupportrar, och det kan inte sägas vara annat än uselt, med tanke på att Haparanda vid besökstillfället kvalade till bandyns högsta serie för första gången på 35 år. Lite bättre blev dock publiksiffrorna när man väl tagit sig till elitserien.

Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/Till fots: Till Haparanda får man ta sig med kustbussen, som trafikerar Norrlandskusten mellan Sundsvall och Haparanda. Närmaste flygplatsen är Kemi-Tornio flygplats på andra sidan gränsen. Från busstationen är det 20 minuters promenad till Gränsvallen. Enklast är att gå ned till Norra Esplanaden, och ta till höger. Följ denna rakt fram i drygt en halv km, över Västra Esplanaden, och ta sedan höger på Norrmalmsvägen. När vägen svänger åt vänster, följ då gångvägen rakt fram under E4:an. Håll till vänster, och följ sedan gångvägen fram till Marielundsvägen, och ta vänster mot Gränsvallen, eller snedda över fälten på skoterspåren.
E4 från Luleå: Kör fram till rondellen vid Haparanda centrum, ta där till vänster på rv 99 mot Övertorneå. Ta andra avfarten till vänster efter 1 km, på Marielundsvägen, Gränsvallen ligger till vänster efter 500 m.
E8 från Kemi: Passera Torne älv, gränsen och tullen, ta sedan höger i rondellen till rv 99 mot Övertorneå. Ta andra avfarten till vänster efter 1 km, på Marielundsvägen, Gränsvallen ligger till vänster efter 500 m.
Lv 99 från Övertorneå: Passera första avfarten till Marielund, fortsätt drygt 1 km, ta sedan till höger på Marielundsvägen, Gränsvallen ligger till vänster efter 500 m.


Var kan man ta en öl?
Det mesta utelivet hittar man på andra sidan gränsen, men det finns några närbelägna ställen på den svenska sidan Torneälven. Stadshotellet är en klassisk institution i Haparanda, där man eventuellt skulle kunna hitta törstiga bandysupportrar.


Lite om HaparandaTornio PV
HaparandaTornio är onekligen en unik sammanslagning, eftersom den bildats av två klubbar från två länder, svenska Haparanda SKT och finska Tornio PV. Fröet till klubben såddes 2004 då de båda föreningarna inledde ett samarbete under det smålöjliga namnet ”Eurocity Bandy” (ty detta var på den tiden då Haparanda och Torneå försökte marknadsföra sig som Eurocity). Siktet var högt ställt, trots att klubben startade i division 2 så skulle allsvenskan nås inom tre år. År 2008 var det dags att löpa linan ut och slå ihop de båda föreningarna, och bågen spändes ännu högre - nu skulle man bli svenska mästare inom tre år. Att man uppnår detta mål får anses som mindre sannolikt, men projektet får ändå anses som mycket lyckat. Man nådde elitserien redan under sitt första år, och debutsäsongen blev också den lyckad då laget länge nosade på en slutspelsplats. Klubben har även uppmärksammats för smågnagarna i spelartruppen, spelarna med de lustiga namnen Tatu Ekorre och Mikko Kanin.
Om man går in på beståndsdelarna så består den svenska av klubben Haparanda SKT, vilket i sin tur är en sammanslagning mellan Haparanda SK och IF Taktik. Bandyns storhetstid i Haparanda var på 60- och tidigt 70-tal, då klubben tre gånger kvalade till allsvenskan. Man fostrade ett antal storspelare, t.ex Roland Niva som även blev allsvensk fotbollsspelare i IFK Norrköping, Selångers fruktade storskytt Ingemar Aava, samt Matti Pohjanen, som sedan hamnade i Sirius där han blev dubbel svensk mästare. Även Jalle Wahlberg, mästare i Sirius 1961, kom från Haparanda, samt den mer sentida Siriusspelaren Peter Stock. Haparanda SKT har även sektioner i bl.a brottning, för vilken bjässen Tomas Johansson har tävlat, och friidrott, där Johan Engqvist (gift med Ludmila) sprang snabbt på 80-talet.
Den finska beståndsdelen kan utläsas Tornion Palloveikot (alltså ungefär Torneås Bollbröder, såvitt jag kan uttyda). Traditionellt sett hör man hemma i västra Torneå, på halvön i Torne älv som utgör Torneås centrum, och tidigare har man också haft ett hyfsat fotbollslag. Klubben hade innan år 2000 aldrig blivit finska mästare, men har sedan varit 00-talets stora dominanter i Bandyliiga med sex SM-titlar. I och med sammanslagningen med Haparanda reducerades dock Tornio till ett utvecklingslag som deltar i den finska ligan. Matcherna spelas huvudsakligen på Gränsvallen i Haparanda.


Haparandas Marko Veittikoski dirigerar i norrbottensderbyt mot Kalix.


Lite om HaparandaTornio
Haparanda Tornio (eller omvänt om man befinner sig på finska sidan gränsen) är den gemensamma benämningen på staden som delas av Torne Älv och svensk-finska gränsen. Med svenska Haparandas 4700 invånare och finska Tornios 22 300 invånare så är staden ungefär lika stor som Nyköping eller Karlskoga. Tornio (eller Torneå på svenska) grundades på medeltiden på ön Suensaari (numera en halvö) i Torne älv. På 1600-talet var staden en viktig handelsplats för svenskar och samer, och var då en av Norrlands rikaste städer. Bistra tider väntade dock, i det finska kriget 1808 övergick Finland till ryskt styre, gränsen drogs vid Torne älv, och Tornio hamnade på den ryska sidan. På den svenska sidan anlades då staden Haparanda (vilket betyder Aspstranden). Finland nådde självständighet år 1917, men Tornio skulle åter krigshärjas under andra världskriget, även om staden klarade sig relativt bra tack vare att finska trupper tidigt befriade staden från den nazistiska ockupationen. Efter krigstiderna har staden kunnat växa i lugn och ro, och idag finns bl.a bryggeriet Lapin Kulta, Outokumpus stålverk, samt ett tekniskt universitet i staden. På den svenska sidan, i Haparanda, handlar allt om IKEA, IKEA och IKEA. Varuhuset öppnades år 2006, och givit Haparanda ett otroligt uppsving. Nya ”IKEA-hotell” öppnas både här och där, och inflyttningen har ökat i hela bygden. Annat sevärt är Haparanda kyrka, byggd i svart kopparplåt i brutalistisk stil. Delar av Haparanda har varit nedsläckt sedan 2006, efter att kommunen hamnat i tvist med kraftbolagets ägare, rättshaveristen Mikael Styrman. Tornio är idag rent finskspråkigt, medan Haparanda kan betraktas som trespråkigt, med finska, svenska och meänkieli (tornedalsfinska). Från Haparanda kommer brottaren Tomas Johansson och konstnären Gun Kessle. Från Tornio kommer ett antal framgångsrika idrottsmän, som alpinisten Kalle Palander, skidlöparen Jari Isomätsä och fotbollsspelaren Teemu Tainio, samt hardcorepionjärerna Terveet Kädet.


Det berömda IKEA-varuhuset i Haparanda, från Torneå-sidan sett.



Tillbaka till toppen