BK Häcken - Rambergsvallen

Klubb:	BK Häcken
Dräkt:	Långrandiga gul-svarta tröjor, Svarta byxor
Bildad:	1940
Meriter:	11 säsonger i allsvenskan. 5:e plats -09. 25:e plats i maratontabellen för allsvenskan.
Matcher:	Häcken-Sirius 2-0 sön 20/5 -07
Avstånd:	458 km
Hemsida:	http://www.bkhacken.se

Hur är det att vara på arenan?
Rambergsvallen är något av ett skolexempel på hur en fotbollsarena ska byggas för att uppnå maximal omysighet. Det finns två identiska (förutom några plaststolar på den ena) läktare på vardera långsidan, dessa är låga, klaustrofobiska konstruktioner, dessutom målade i en gul-orange-brun färgskala, som ger obehagliga flashbacks till kommunal förskole-estetik från 70-talet. Löparbanorna är på plats, uppehållsutrymmena på arenan består av en steril asfaltsöken, och toaletten är en gammal bajamaja. Relativt positivt är dock att Rambergsvallen ligger centralt på Hisingen. Även om omgivningen är allt annat än vacker så är det nära till puben, spårvagnen och den fina utsiktspunkten uppe på Ramberget. Sjöfartshistorien på Hisingen slår igenom i namnen på läktarsektionerna, här heter de ”babord” och ”styrbord”, som anstår en gammal varvsstad. Även om vissa gärna talar sig varma om den familjära stämningen på Rambergsvallen så är det svårt att blunda för bristerna, och även Häckensupportrarna själva har uttryckt missnöje över det skick deras hemmaarena befinner sig i. Det återstår att se om de blir mer nöjda efter den upprustning som Rambergsvallen ska genomgå, till 2012 ska arenan rustas upp ordentligt, löparbanorna ska väck och nya läktare ska byggas.


Rambergsvallens brunmurriga läktare i motljus.


Stämning/klack
Häckens position som Göteborgs fjärdelag är otacksam, och publiksiffrorna hör år efter år till elitfotbollens skralaste. Den lilla men sångglada klacken Getingarna gör dock sitt för att förhöja stämningen. Getingarna spelar gärna på hisingsk lokalpatriotism, med ramsor som ”Hisingen är inte Göteborg”.


Getingarna sätter färg på Rambergsvallen under ett derby mot GAIS 2004.


Hur tar man sig till arenan?
Kollektivt/till fots: Spårvagnen går nästan ända fram till Rambergsvallen. Kommer man med tåg eller med buss till Nils Ericson-terminalen så går man ut på Nils Ericsongatan till hållplatsen Nordstan. Därifrån kan man ta antingen 6:ans spårvagn mot Länsmansgården, 13:s spårvagn mot Brämaregården, eller buss 17 mot Tuve. Stig av vid Wieselgrensplatsen, gå upp för trappan till Inlandsgatan och ta till vänster. Korsa Hjalmar Brantingsgatan, och följ Inlandsgatan förbi McDonalds, så ligger entrén till höger.
E6 från Uddevalla/E45 från Trollhättan: Från Trollhättehållet tar man av vid Bohus och kör över Göta Älv till E6 och följer denna söderut. Följ sedan E6 fram till Backadalsmotet, håll där till höger till avfarten mot Öckerö. Kör upp på Lundbyleden och fortsätt på denna i 1,5 km. Ta sedan av till höger mot Wieselgransplatsen vid Brantingsmotet, ner på Hjalmar Brantingsgatan, och ta vänster. Följ denna 1 km, och ta sedan vänster på Inlandsgatan. Kör förbi Rambergsvallen, till höger på Lantmannagatan, och in på parkeringen till höger.
E20 från Alingsås: Håll höger efter Ånäsmotet, och ta sedan av på E6 mot Oslo. Håll vänster efter Tingstadstunneln, och kör av mot Öckerö upp på Lundbyleden och fortsätt på denna i 1,5 km. Ta sedan av till höger mot Wieselgransplatsen vid Brantingsmotet, ner på Hjalmar Brantingsgatan, och ta vänster. Följ denna 1 km, och ta sedan vänster på Inlandsgatan. Kör förbi Rambergsvallen, till höger på Lantmannagatan, och in på parkeringen till höger.
E20/E6 från Halmstad/Rv 40 från Borås: Följ E6 norrut genom Göteborg mot Oslo, genom Tingstadstunneln under Göta Älv. Håll vänster efter tunneln, och kör av mot Öckerö upp på Lundbyleden och fortsätt på denna i 1,5 km. Ta sedan av till höger mot Wieselgransplatsen vid Brantingsmotet, ner på Hjalmar Brantingsgatan, och ta vänster. Följ denna 1 km, och ta sedan vänster på Inlandsgatan. Kör förbi Rambergsvallen, till höger på Lantmannagatan, och in på parkeringen till höger.


Var kan man ta en öl?
Whoopsi Daisy som ligger på Wieselgrensplatsen är Getingarnas supporterpub, ett anspråkslöst ställe med en uteservering som kanske inte är världens vackraste. Från spårvagnen går man genom gångtunneln och rakt fram, sedan till höger in på Wieselgrensplatsen.


Lite om BK Häcken
Häcken började sannerligen i blygsam skala – ett gäng 12-14-åringar började kring 1938 spela fotboll på en obebyggd tomt i närheten av Ramberget. Man valde namnet BK Kick, detta var dock upptaget när man 1940 ansökte till Göteborgs fotbollsförbund, och man döpte då klubben efter den häck som växte på tomten. Det gick undan i starten, 1955 var man uppe i division III, och till skillnad från idag drog Häcken stora åskådarskaror på den tiden. 18 229 åskådare i matchen mot Oddevold är faktiskt det ännu idag gällande publikrekordet i tredjedivisionen. Efter en svacka så hårdsatsade sedan Häcken i mitten på 70-talet. Klubbens starke man, Åke Nilsson, hade upptäckt bingon som inkomstkälla, vilket bl.a möjliggjorde anställningen av Örgryte-legenden Agne Simonsson som tränare. Under dennes ledning nådde Häcken allsvenskan 1982, det första av många korta besök. Häcken må vara en liten kvartersklubb, men ekonomiskt spelar man i det absoluta toppskiktet. 2006 var man landets tredje rikaste klubb, före storheter som IFK Göteborg och Djurgården. Den största anledningen stavas förstås Gothia Cup. Ungdomsturneringen startades upp 1975, och efter några tröga år i starten så är det förutom att vara världens största ungdomsturnering också en rejäl kassako för Häcken. Försäljningarna av stjärnorna Kim Källström och Tobias Hysén fyllde ytterligare på Häckens kassakista. Men det Häcken har i kapital saknar man i publikunderlag, och den skraltiga hemmaarenan underlättar heller inte. Trots ganska vidlyftiga satsningar, med stjärnspelare som Stig Töfting och Teddy Lucic, har Häcken haft svårt att etablera sig i allsvenskan. Tio säsonger fördelade på fem sejourer har det blivit, men det dröjde ända till 2010 innan man lyckades hålla sig kvar två säsonger i rad. Den största gåtan när det gäller Häcken är dock om stjärten som utgör klubbmärket är ett avsiktligt utslag av Göteborgshumorn eller om det är resultatet av en jättelik Freudian Slip.


Häckens getingrandiga dress visas här upp av U19-truppen år 2011. (Från: http://www.bkhacken.se)


Lite om Södra Hisingen
Hisingen är Sveriges fjärde största ö till storleken och är även den ö med störst befolkning i landet. Ön avskiljs från fastlandet av Göta Älvs och Nordre Älvs utlopp till Kattegat, och de nordvästra delarna av Göteborg är belägna på ön. Häckens upptagningsområde består i första hand av närförorterna som utgörs av kommundelarna Lundby, Biskopsgården och Backa, med sammanlagt c:a 85 000 invånare. I Biskopsgården dominerar miljonprogramshusen, medan bebyggelsen i Lundby och Backa är mer blandad. Hisingen var under medeltiden ett gränsland, då östra Hisingen tillhörde Sverige, medan västra delen tillhörde Norge. Göteborg grundades 1603 av Karl IX på den svenska delen, men staden brändes av danskarna och återuppfördes på andra sidan älven. Vid freden i Roskilde 1658 tillföll hela Hisingen Sverige. Så småningom bredde Göteborgs stad ut sig över södra delen av ön, och sjöfarten satte sin prägel på Hisingen, med Skandiahamnen och Götavarven. Hisingen har på senare år fått ett allt sämre rykte och förknippas av många mest med mord, gängvåld och upplopp. Stadsdelen Backa Röd har hamnat i centrum för kravellerna som härjat landets förorter, och mellan Lundby och Backa ligger ett nedgånget industriområde, Gazaremsan kallat i folkmun, där ett antal kriminella gäng huserar. Ett annat Hisingetrauma är den tragiska diskoteksbranden i Backa 1998, där 63 unga människor miste livet. På Hisingen har man vid sidan av Häcken även haft lag i högsta serierna i handboll (HP Warta) och innebandy (IBF Älvstranden). Proggarna i Nationalteatern höll länge till i Backa. Några andra kända Hisingsprofiler är språkvetaren Sture Allén, regissören Roy Andersson, skådespelarna Kent Andersson och Ulf Dohlsten, skjutjärnsjournalisten Janne Josefsson, redaktören och privatdetektiven Ebbe Carlsson, storskurken Clark Olofsson, två fotbollsspelare Glennar i Strömberg och Hysén, samt de fotbollsspelande icke-glennarna Teddy Lucic och Berndt ”Fölet” Berndtsson. Vietnamveteranen John Rambo är visserligen en fiktiv karaktär, men om han funnits på riktigt hade han faktiskt sannolikt härstammat från Hisingen. Den amerikanska släkten Rambo utvandrade från Hisingen på 1600-talet, och tog sitt namn från Ramberget. Vill man förkovra sig i mer hisingologi kan läsa Johannes Anyurus roman ”Skulle jag dö under andra himlar”, eller lyssna på Dan Berglunds ”Ballad till minne av en kamrat”, om ett tragiskt levnadsöde ur Hisingeproletariatet.


Varvsindustrin står sig fortfarande stark på Hisingen.



Tillbaka till toppen