Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Tillbaka

Norrettan 2012 i kristallkulan - undre halvan

Så har det då blivit dags. Alla träningsmatcher är spelade, upptaktsträffen är överstökad och lagen slipar på de sista detaljerna inför seriestarten. Bara dagar kvar. Och då är det naturligtvis hög tid för ett serietips. Idag kör vi en genomgång av de lag jag tror kommer slåss på den undre halvan.
Det är förstås alltid extremt svårt att tippa en serie. Och på ju lägre nivå man befinner sig, desto svårare är det. Trupperna är mindre, spelarna är mer lättrörliga under sommarfönstret och en mängd externa faktorer som spelschema, planer, ekonomi, skador och sjukdomar och annat får större genomslag än i toppserierna. I årets upplaga av Norrettan tillkommer dessutom ytterligare en krånglig faktor - hela fem lag är nya i serien jämfört med föregående år. Sex om räknar Väsby United som ju har ett helt nytt lag efter sin nära döden-vinter. Det är helt enkelt görsvårt att skaffa sig bra koll. Men det vore ju puckat att låta sin okunskap hindra en från att kasta ur sig ett tips! Så nu kör vi!

Känslan kring årets serie är att det blir riktigt tjockt i mitten av tabellen. Här finns en hel drös med lag som är tillräckligt bra för att lugga vem som helst på poäng en bra dag, och som alla kommer ta en hel del poäng. Sedan finns det några lag som står ut som favoriter och en trio som för mig framstår som klara avstigningskandidater. Men platserna 5-11 skulle jag - nääästan - kunna lotta ut på måfå.

8. Eskilstuna City
Jag håller City som det bästa av de uppflyttade lagen i serien. City gjorde en klart övertygande säsong i den bästa av de tre division II-serier som levererat lag till Norrettan i år. Man har behållit en stomme spelare från fjolåret och även om man inte har förstärkt spektakulärt så har man följt en linje. Och linje är liksom nyckelordet när det gäller City. De har långt ifrån den bästa truppen, och alla spelare i startelvan håller inte på den här nivån, men alla vet vad de ska göra. Bygger man på hur de presterade i genrepet så är de välorganiserade och konsekventa och inte minst totalt oromantiska i sin självbild. Det räcker långt på den här nivån. Nyckelspelare blir utan tvekan lagkaptenen Dan Wikström. En klok central mittfältare som kanske inte är snabbast i serien direkt, men som allt som oftast fattar rätt beslut och som är en tydlig ledargestalt i laget.

9. Östersunds FK
Ja jisses. Hur katten ska man kunna bedöma ÖFK på ett rättvist sätt? De joggade hem en extremt svag serie förra året med hjälp av varenda fotbollsoutcast som gick att knö in i ett propellerplan från brittiska öarna till Östersund. Vissa av britterna, samt de två ghananerna som kom ifjol, har man behållit till den här säsongen - blanda annat skyttekungen Brian Wake, och dessutom har man fyllt på en med en radda namn som man varit riktigt nöjda med under försäsongen. Alla som sett ÖFK (jag hör inte till dem dessvärre) har nämnt 19-årige sydkoreanske mittfältaren Seon-Min Moon som något alldeles extra. Ghananen David Accam kommer från samma akademi som sydkoreanen och beskrivs också som extremt lovande. Och har man en anfallare som heter Homer i efternamn, och som gjort sjukt mycket mål i Luton fattar man ju att ÖFK blir en premiärmotståndare att se upp med. Frågan är om man kommer fortsätta våga spela med trebackslinje i serien, och om det ännu ganska otestade försvaret kommer att hålla på den här nivån.

10. Akropolis
När AIK drog sig ur samarbetet med Väsby, och planerna på att skicka Djursholm med fuskhissen från korpnivå till norrettan misslyckades hade man det lite svettigt någon vecka innan man lyckades få ihop ett avtal med Akropolis. Problemet med det avtalet var att det lämnade en hel del frågor obesvarade. En av dem är vem som egentligen ska chefa över laget. Akropolisikonen Nikos Nikopoulos eller förre väsbytränaren Micke Hjelmberg, som AIK handplockat för att sköta sitt samarbetslag? Länge har det också varit oklart vilka spelare som AIK tänker sätta i Akalla på tillväxt vilket gjort det svårt för Akropolis att spika sin trupp. Att påstå att de ligger lite efter i sina förberedelser är ett understatement. Samtidigt har de en i vissa bitar rätt intressant trupp och Hjelmberg är en intressant tränare som AIK tror mycket på. Min gissning är dock att det kommer ta tid för Akropolis att få ihop det, men de lär vara snäppet för bra för nedflyttning.

11. Enköpings SK
Slagsmålsklubben från grannbyn har valt ett lite annorlunda upplägg för matchandet inför seriestarten i och med att man valt att möta en hel del lag från lägre nivåer, och framför allt spelat väldigt många träningsmatcher med olika uppställningar. Det gör dem lite svårbedömda. Fjolårets unga trupp har förstärkts med ett gäng rätt intressanta namn, och det känns som att ESK är ett rätt homogent lagbygge som bör vara lite för bra för att behöva åka ur. Samtidigt är många av deras nyckelspelare väldigt unga, och det är ett stort steg att gå från tvåan till ettan och prestera över en hel säsong. Viktigt då att mer rutinerade spelare som Ernesto Ferreira och Mtaka Simba tar ett stort ansvar.

12. Sandvikens IF
Nykomlingarna som tog hand om extraplatsen när IFK Klagshamn drog sig ur ettan har haft kort ställtid för att förbereda sig för ettan. Man har inte heller gjort några spektakulära värvningar. Ändå satsar man högt och hoppas nå en plats på övre halvan. Man ska göra det genom att alltid försöka vara det spelförande laget. Ambitiös tanke, men jag undrar om inte det är totalt självmord i den här serien. Sandviken lyckades inte ens vinna sin tvåa med i princip samma lag som det här. Viktigt dock att de lyckades förmå mittbacken David Svanberg - en gång i tiden aktuell för Sirius - att spela en säsong till med SIF. En riktigt bra mittback, som dessutom är lagets skyttekung - flest mål i SIF med sina åtta i fjol. Jag tror dock att det här blir för tufft för Sandviken när serien drar igång på allvar.

13. Syrianska Kerburan
Nä. Det här håller inte. Syrianska Kerburan har förlorat viktiga spelare flera säsonger i rad nu utan att riktigt kunna ersätta dem. De har visserligen fått behålla Sebastian Sallanto - en av seriens absolut mest sevärda spelare, men försvaret ser fullständigt ihåligt ut, och om det ska överhuvudtaget vara möjligt för Kerburan att plocka några poäng i år måste Matias Bulun göra en kanonsäsong på mitten, och Menal Muqdisi - som återvänt från en sejour hos lillebror VIK måste göra mål utan att ha Mete bredvid sig. Dessutom har de tappat sin kanske viktigaste spelare i målvakten Aly Keita. Halvgalne tränaren Lenell har visserligen baxat upp ESK i allsvenskan en gång i tiden, men det här kommer han inte få ordning på. Kerburan åker ur i år. Eller så gör Sallanto 23 solomål och håller dem kvar. Men det tror jag inte...

14. Vasalund
Okej. I sista stund värvade de bland annat Bryan Massa och Max Fuxberg. Den förstnämnde gjorde visserligen en massa (sorry..) mål för Väsby i fjol, men han gjorde dem inte riktigt själv, som anfallskollegan Sow. Dessutom har han varit på försäljningsturné hela vintern utan att lyckas kränga sig själv till något av alla dessa storlag som enligt han själv borde vara intresserade av honom. Är Vasalund något han är nöjd med? Vidare har laget tappat sin enda vettiga försvarsspelare och den tränare som lyckats bygga upp ett riktigt starkt förortslag. Lagets enda chans är att man lyckas bygga en stark lagkänsla av de återvändare som kommit tillbaka till klubben nu - dock framför allt från lägre serier. Och att Max Fuxberg, som gjort en hel del bra insatser i bland annat MFF och LB i Skåne, är taggad för spel i Vasa. De kommer bli bättre i höst när Vadde Jevtushenko är tillbaka från sin skada ordentligt, men de har en hemsk försäsong i ryggen och en lång väg till säkrat kontrakt.


Tillbaka till toppen