Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Tillbaka

Halvtid i skitserien

Det har varit en tuff vår. Det blev ett litet blogguppehåll här då jag hade annat att prioritera, men nu kickar vi igång igen lagom till sommarledigheten i Norrettan. En serie som i år precis som alla andra skitår är oberäknelig och ojämn. Förutom Vasalund och ESK då som varit ruggigt jämna. Trots att jag varit borta från bloggen har jag naturligtvis hängt med i serien och följt lagen noga, och tänker därför kicka igång med en liten halvtidssummering.
1 Vasalund       13  9  3  1  29-11  30
2 Forward        13  8  2  3  26-16  26
3 Östersund 13 7 4 2 25-13 25
4 Sirius 13 7 3 3 16-9 24
5 Frej 13 6 3 4 22-17 21
6 Västerås SK 13 6 3 4 21-17 21
7 Sandvikens IF 13 5 4 4 22-20 19
8 Väsby 13 5 2 6 15-20 17
9 Dalkurd 13 4 4 5 23-22 16
10 Eskilstuna Ci 13 4 4 5 15-26 16
11 Syr Kerburan 13 4 1 8 17-28 13
12 IFK Luleå 13 3 2 8 24-33 11
13 Akropolis 13 2 3 8 13-20 9
14 Enköping 13 1 2 10 11-27 5

Halvvägs in i serien ser alltså tabellen ut så här. En hel del rätt överraskande insatser, men också många ganska väntade. Framför allt noteras naturligtvis serieledande Vasalund - ett lag som jag själv tippade på nedflyttningsplats, men som gjort en fantastisk vår och leder serien övertygande i halvtid. På pluskontot finns också Östersunds FK - klubben som gick ut hårt med att de skulle vinna serien i vintras. De har nästan motsvarat sina egna förväntningar och var länge obesegrade. De finns med i toppen. När det gäller negativa överraskningar så har framför allt trion VSK, Sirius och Dalkurd gjort sämre resultat än förhandstipsen. Annars är både Sandviken och Eskilstuna City väntat stabila nykomlingar, Sandviken har nått snäppet bättre resultat kanske. ESK och Akropolis är lika väntat genomusla. Forward motsvarar topptipsen och Frej parkerar där de flesta tippat dem. Men låt oss kika på serien lag för lag.

Vasalund

Solnalaget gjorde en miserabel försäsong med en trupp som förlorat både tongivande spelare, inte minst Malmborg i försvaret, samt sin tränare. In kom Johan Wickner som flyttades upp från de egna ungdomsleden. Oprövad tränare, försvagad trupp och miserabel försäsong. Det kunde bara gå åt ett håll. Eller? Under sista sillytiden plockade då Vasalund in en handfull spelare, bland annat förra årets storskytt i serien Bryan Massa och årets komet Karlos Touma från Valsta/Syrianska. Samtidigt övergav man de traditionella Vasalundsspelet med relativt hög och ofta aningslös bollpress samt ett in till döden konsekvent kortpassningsspel. Nye tränaren Wickner gav laget något de aldrig har haft - disciplin och konsekvens. Och vilken utdelning de har fått! Efter tre inledande kryss tog de sju raka segrar och har inte lämnat toppen trots den enda förlusten - mot Forward i 12:e omgången. Kommer det att hålla i höst? Jag är fortfarande tveksam. Kanske förlorar man Touma, som sägs väcka intresse hos flera klubbar. Det tror jag dock inte spelar så stor roll. Större problem tror jag man kommer få med förväntningarna och det sätt motståndarna kommer se på dem i höst. Vasalund kommer inte på samma sätt tillåtas kontra på vart och vartannat lag, utan kommer behöva föra matcher på ett annat sätt. Klarar de det också? Ja, då är det bara att buga och bocka för Wickner.

Forward

Mitt spel på Forward som seriesegrare lever fortfarande i allra högsta grad. Örebrolaget har uppträtt ganska exakt som förväntat. De är fortsatt enormt svåra att tas med hemma på Trängen, och deras stomme av klasspelare som Näfver, Gustafsson och Johansson har utan att glänsa i överkant lett laget till en stabil andraplats. Stellan Carlsson har börjat hitta målet och inte mycket talar för att Forward ska falla tillbaka i tabellen. Ett hårt jobbande och konsekvent spelande örebrolag kommer att slåss om seriesegern till slutet.

ÖFK

De flesta trodde det hade rökts på lite väl uppe i Jämtland när klubben gick ut med en rad skumma uttalanden kring spelarbudgetar och favoritskap. Efter en halv serie visar det dig dock att de inte var helt ute och cyklade när de sa att de skulle slåss om seriesegern. De har valt en helt annan väg än alla andra lag i serien och har satsat på relativt dura utländska värvningar, men de har också fått utdelning. Tonårsfyndet Accam har gjort lite som han velat med sina motståndare under våren och har en mängd allsvenska klubbar efter sig. Nästan lika viktig har Sydkoreanen Moon varit. ÖFK har helt enkelt ett bra lag, och resurser att utmana under hösten också. Just nu har de hela åtta nya spelare på provspel, och om Accam försvinner kommer också pengar att rulla in. ÖFK känns som det lag som kommer ha störst sillyrörelse i serien, och således kommer de vara fortsatt svårförutsägbara. Men visst - de känns som ett av de lag som är med och slåss i toppen även i höst.

Sirius

Återkommer i separat text.

Frej

Vårens jojogäng. De har blandat fantastiska insatser med bottennapp, och har dessutom haft en hel del interna problem under våren. Två spelare lär ha fått sparken redan under maj på grund av disciplinära skäl. Det år också oklart hur de resursstarka sponsorerna ser på en fortsatt satsning. Frej skulle behöva ersätta Pahlevan, som ändå gjort en del mål, och anfallssidan ser rätt svag ut. Det sägs dock att pengapåsen är strypt i sommar, och även om Frej är tillräckligt bra för att inte rasa ihop kan jag inte heller riktigt se att de ska kunna vara med och slåss om uppflyttning.

VSK

Ytterligare ett lag som lider under hård ekonomisk press. De har ingen Ågerup som betalar för extravaganserna, och deras lösning med riskkapitalbolag och tidigare knasaffärer gör att det inte heller blir några monsterpengar att tala om när talangerna försvinner en efter en. Gamla siriusspelarna Haisem Ismail (nu som mittfältare) och Emir Smajic har gjort stor succé, och Emir håller till i toppen av skytteligan. Dock ser klubben ut att tappa både Emir (utgående kontrakt och inga pengar att förlänga med) och redan klara förlusten Nilsson Lindelöf. VSK har gjort det okej efter resurserna hittills, men har knappast fått riktigt den resultatmässiga utdelningen man hoppats på. Det är fortfarande fråga om ett okej och framför allt talangfullt lag, men truppen är tunn som våris och utan att ersätta förlorade själar i sommar är mittenplatsen i tabellen gjuten i betong.

Sandvikens IF

Säga vad man vill, men ett lag som trodde de skulle spela i tvåan under halva försäsongen, och som inte stått för några spektakulära värvningar och sedan ändå håller till i mitten på grund av ett ordnat och välstrukturerat spel - de har gjort något riktigt bra. SIF har en trupp där man måste spela med en handfull lirare som inte har ett dugg på nivån att göra varje match. Ändå sitter laget ihop på ett beundransvärt sätt, och tränaren Tony Andersson förtjänar all respekt för det.

Väsby

Oh well. En bra dag kan förtsås Väsby spela skjortan av de flesta. Antalet bra dagar har dock varit förutsägbart få. Väsby har spelmässigt ofta dominerat matcher, men har haft riktigt svårt att knyta ihop säcken, och de perioder i matcherna när de är dåliga är de sjukt dåliga. Och ojämna lag hamnar alltid längre ner i tabellen än de tycker att de gjort sig förtjänta av. Att Väsby skulle inleda lite skrynkligt är inget konstigt. De skapade ett helt nytt lag på några veckor i vintras. Det som oroar är dock kurvan. De inledde starkt och har sedan svajat. Flera spelare har helt fallit ur bilden, och känslan är att de inte har en ledning som kan hålla ihop det hela. Kan de ägna sommaren åt att i praktiken köra försäsong och komma i fatt ordentligt organisations och träningsmässigt. Då har de en chans att klättra ordentligt. Kvalitén finns där - men ärligt talat det vore ett smärre mirakel. Det andra strecket är närmare...

Dalkurd

Det jag befarade inför säsongen var att de skulle få betala ett dyrt pris för att gjort sig av med Sandahl - tränaren som gjorde ett heroiskt jobb i att få ihop Dalkurds försvarsspel. Men han spelade inte tillräckligt kul fotboll, och istället plockade man in en oprövad lösning med Elvan Cicen som huvudansvarig. Nu vill inte ens Elvan vara med på träningarna längre, och frågan är hur Dalkurd ska kunna hantera hösten. Våren har varit en resultatmässig besvikelse och Dalkurd har fallit i den gamla hederliga bollinnehavsfällan. Uttalat inspirerade av Barca rullar Dalkurd runt bollen på mittfältet och skaffar sig bisarra innehavssiffror. Men de har haft svårt att komma till avslut, och de har inte heller kunnat hålla uppe tempot ordentligt i matcherna och när man dessutom har tappat en av seriens bästa målisar och har skitit i att drilla försvarsspelet a la Sandahl har också baklängesmålen kommit. Det bästa Dalkurd skulle kunna göra nu tror jag är att rekrytera en ny - riktig - tränare och börja fokusera på nästa säsong. Chansningar i all ära, men de behöver en rimlig grund att stå på. Den här säsongen tror jag är körd.

Eskilstuna City

Seriens osexigaste lag har presterat typ exakt som förväntat. Zzzzz.

Syrianska Kerburan

Syrianska har seriens skummaste trupp. De släpper in oerhört många mål, och har flera spelare som inte borde spela högre upp än i trean. Sedan har de folk som kan göra exakt vad de vill med vem som helst i den här serien. Att de skulle behöva slåss i botten i år kändes självklart. Poängmässigt har de fått betydligt bättre utdelning än vad jag trodde, men känslan kvarstår. Deras få individuella klasspelare måste ha fantastiska dagar i höst om de ska klara av att göra de tre bollar per match som de behöver för att ta poäng. Jag tror fortfarande att de åker ur.

IFK Luleå

Norrbottningarna överraskade med att starta serien med ett nytt spelsystem. De skulle spela "sitt eget spel" i stället för att backa hem, stänga ytor och kontra. Och då gick det som det gick. Luleå var länge jumbo, släppte in tonvis med mål och var allmänt sämst. Sedan bestämde de sig för att gå tillbaka till det gamla, kontrade hem galna 7 mål på Eskilstuna, spöade sedan Sirius och har nu tagit kliv bort från den absoluta botten. Det stora problemet för Luleå är att de med största sannolikhet i sommar förlorar en av seriens bästa spelare i Robin Östlind (ring Sirius, ring! Än är det inte kört!!).

Akropolis

Järvafältets stolthet har motsvarat förväntningarna som ett av seriens sämre lag. De har inte alls lyckats matcha in AIK-kidsen med resten av truppen, och gamle väsbytränaren Hjelmberg har nog ett smärre helvete i att navigera mellan förortsklubben och AIK-mentaliteten. Akropolis kommer få det sjukt svårt att klara sig kvar. De har inget eget stabilt spel att falla tillbaka på, och spelarna verkar inte bry sig nämnvärt. Då åker man oftast ur en serie.

ESK

Nej, ESK hade inte en bra trupp när serien började. Nej, ESK har inte haft exceptionell otur. Nej, ESK kommer inte att klara sig kvar. Tonåringar ska vara nyckelspelare och styra upp de lama stockholmspendlarna. De vet inte riktigt hur de ska spela, utan byter spelsystem och taktik från match till match. Det är ett stort hopp mellan tvåan och ettan. ESK har tacklat det på helt fel sätt, och ett smärre sommarmirakel kommer att krävas för att de ska hålla sig kvar.



Tillbaka till toppen