Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Tillbaka

En pratstund med Kim

Sirius nye huvudtränare, Kim Bergstrand, är den nya rösten som ska föra Sirius upp till Superettan. Bergstrand kommer senast från Brommapojkarna, där han avslutade sin spelarkarriär och tänkte ta steget bort ifrån fotbollen och ”bli vuxen”, som han lite skämtsamt uttrycker det. När ett tränarerbjudande dök upp från just BP blev det dock en ny karriärsbana för Bergstrand, som förutom fotbollstränare är utbildad idrottslärare och personalvetare. I år är siktet inställt på avancemang, något han lyckades med första året som A-lagstränare i sin tidigare förening.
Kim Bergstrand föddes den 18 april 1968 i Täby, där han än i dag bor. Idrottsintresset var stort som ung och som fotbollsspelare slog han igenom redan som 18-åring i AIK, det efter att ha blivit lite av derbyhjälte mot självaste Djurgården och Hammarby. Han var också en av de tongivande i AIK:s SM-guldlag från 1992, enligt AIK:s historiebok ”500 AIK:are”. Nästan 200 allsvenska matcher blev det, varav 48 i Hammarby. Mest känd gjorde han sig våren efter guldhösten, då han blev femmålskytt i en allsvensk match, något ingen annan AIK:are kan mäkta med. Som ung var han annars mycket lovande i slalom, men det var fotbollen som tog över och den viger han alltså sitt liv åt än i dag. Efter att ha avrundat fotbollskarriären i Brommapojkarna 2002, blev han redan året efter tillfrågad om att bli tipselittränare där och han tog det jobbet - men det var först efter visst vemod. Han skulle nämligen ”bli vuxen” - efter 34 år.

– När jag fick frågan om att ta över Brommapojkarnas juniorlag, då hade jag gått tränarlinjen och tänkte ”ja, det kan ju vara kul att få träna de bästa juniorerna”, så då blev jag inte vuxen och sedan blev jag ju kvar i den här världen och har inte lyckats ta mig ur den. Jag vet fortfarande inte vad jag ska göra när jag blir stor, men tills vidare tycker jag att det är väldigt kul och den här livsstilen med fotbollen uppskattar jag mer och mer. Jag var väldigt less på den när jag slutade som spelare, men nu tycker jag att det är väldigt intressant faktiskt.

Att beskriva sig själv är inte alltid det lättaste. Kim tror inte att man är en och samma person hela tiden, utan beskriver det som olika rollspel.
– Man är farsa, man är fotbollsspelare, man är man till en fru och ja - du vet. Jag är uppväxt inom idrotten, har mer eller mindre arbetat med fotboll sedan jag var 17 år. Fram till 17-årsålder höll jag annars på väldigt mycket med utförsåkning. Som människa annars är jag väl som de flesta andra: Både goda och onda sidor - både glad och ledsen. Jag tror att många som inte känner mig kan uppfatta mig som lite butter, men det är jag verkligen inte.

Blåsvart och ”Brännan” gick som bekant skilda vägar efter den här säsongen. Som ersättare fanns det några tränarnamn på tapeten, både hemvävda och utomstående, men valet föll alltså på mannen från Täby. Så här ser han, som ny i kretsarna, på Uppsala och Sirius:
– Uppsala har överraskat positivt som stad. Jag tycker att det är mysigt, fint och trevligt. Nu har jag inte gått runt hela staden, men jag försöker att åtminstone en gång i veckan ta någon timme nere på stan för att lära mig var saker och ting ligger. Jag ska försöka vidga cirklarna utåt så till slut är jag väl ute i Gamla Uppsala. Vad gäller Sirius som klubb har intrycket varit att det finns många som vill göra saker bra och bättre än vad man har gjort det tidigare. Det finns en vilja, men det finns också många människor som är bittra, som snackar mycket skit. Jag har aldrig varit med i en förening med så mycket skitsnack - hittills. Det verkar finnas en del politik och folk som tycker och tänker runtomkring, men de goda krafterna som vill göra skillnad - de har varit jättepositiva. En sådan som Lasse (Svensson) och andra…

Årets lag som ska föra Sirius tillbaka till Superettan är tänkt att styras av Kim Bergstrand, men vid sin sida har han Thomas ”Tolle” Lagerlöf som kommer från Väsby United, där han skaffat sig bra koll om serien bland annat. Bergstrand tycker att de två kommer bra överrens och jobbar väldigt parallellt. Han ser det mer som att han utåt sett och på papperet har huvudansvaret, men att de är lite som en duo.

– Vi försöker utnyttja varandras styrkor. Tolle är väldigt duktig på organisation, struktur, administration och att hålla reda på saker. Jag är mer fladdrig och studsig av mig. Vi kompletterar varandra bra och ser fotboll väldigt lika. Vi är inte överrens om allt, men det är så det ska vara. Jag tror att spelarna ser att vi drar loket mot samma håll.

Förhoppningsvis återtågar (Lokomotiv) Sirius till Superettan. Hur ser de då på fotboll? Det enda som egentligen är ristat i sten vad gäller formationen är att det ska finnas fyra backar och en målvakt. Resterande sex platser är fritt öppna för spekulation. Fotbollen som ska spelas ska dock vara snabb. Det ska svänga om Sirius. Inte likt perioder från föregående två Norrettan-säsonger, där Sirius i vissa perioder passat runt bollen i ett Barcelona-slowmotion-stuk. Vilka som sedan spelar beror på vilka som är hela och friska, hur spelarmaterialet sköter sig, dagsform och allt det där. Truppen är inte jättebred, men nog tillräckligt för att vissa spelare inte kommer att få så mycket speltid då Sirius blivit av med sin dispens i U21-serien, vilket är ännu ett skäl att gå upp så att man återfår den möjligheten.

– Vilka som sedan spelar beror på vilka som är hela och friska, hur spelarmaterialet sköter sig, vem som är i form och inte. Vi har ju stundtals haft svårt att få ihop lag till träningsmatcherna, vi har ju till och med fått ställa in match på grund av det. Enköping och Västerås är i samma sits, kanske kan man lösa det genom att göra upp om en match.

Sirius offensiva kanter har fått både ris och ros. Frejdig fart och fläkt framåt, men farhågor bakåt.
– Så är den moderna fotbollen. Tappar man bollen i fel lägen och går framåt med en del folk riskerar man ett baklängesmål. Vi måste ta lite risker om vi ska vinna fotbollsmatcher. En sida av det är ju att det är kul, men vi gör det inte i underhållningssyfte. Men vinner vi matcher tycker alla att det är kul!

Hur är Uppsala som elitfotbollsstad?
– Det finns alla förutsättningar att bli en stor klubb, egentligen. Uppsala som stad verkar också villiga, men verkar inte ha förstått vad som krävs för att få elitidrott i någon stor idrott. Vill man ha ett fotbollslag på hög nivå måste det ges förutsättningar när det gäller träningar, lokaler och allt det där. Och vad gäller ny stadium så får man ju knappast ett direkt nej, så det verkar ändå finnas en positiv anda i den här stan.

Du kommer från en av landets bästa talangfabriker, BP. Vad finns att lära därifrån? Hur är Sirius akademi? Är det inte dags att Uppsala börjar leverera lite kvalitativa fotbollsspelare?
– Den är ny och jag tror att Sirius behöver hitta sin väg, efter Uppsalas förutsättningar, sedan kan man eventuellt plocka delar av det som är bra från BP, AIK, Malmö eller rentav Västerås, men det viktiga är att man gör sin grej. De interna striderna som jag tog upp bottnar mycket kring detta. Jag stödjer det som Olle (akademichef) och jag försöker att göra. Han har en kompetens och trygghet som är jättebra. Jag tror att det kommer att komma fram talanger här också, det gäller att ha lite tålamod. Varför det inte har kommit fram talanger här är svårt för mig att svara på, det kan ju vara så att man inte gett dem chansen tillräckligt.

Får en talang som Jakob Björk, född -93, chansen i år? Han har matchats flitigt på försäsongen.
– Jag hoppas att han fortsätter hålla den nivå han har visat. Han får fortsatt chansen redan i morgon. Han har varit en av de bästa på försäsongen och är jätteintressant.

När vi ändå snackar spelare. Daniel Blomgren är äntligen skadefri. Ser du honom som mittback?
– Han kan användas på tre positioner, men just nu ser jag honom som mittback i första hand. I morgon kommer han att vara mittback, sedan får vi se.

Men om man jämför med BP kan man också säga att du kommit till en klubb med fler fans och fetare förväntningar. Hur ska du och grabbarna axla favoritskapet? Hur skapas vinnarkulturen?
– Först och främst måste man definiera vinnarkultur. Vad är det för något - är det att vinna fotbollsmatcher? För mig handlar vinnarkultur om att man förbereder sig så mycket att man ger sig själv chansen att vinna. Vi som tränare är väldigt noga hur vi tränar laget, ger spelarna rätt information, ser till att de är i fysisk form och i spelarnas fall handlar det om att sova, äta, träna, repetera så vi ser till att vi har gjort allt. Då har vi gett oss chansen att vinna en match. Just nu har vi vunnit sju av tio träningsmatcher - om det är början på en vinnarkultur - det får vi se. Alla vill ju vinna. Det vill ju du om du spelar tennis också. Men har du verkligen gett dig själv chansen att vinna?

Självklart. Jag förstår att man behöver förbereda sig väl, men det här med att tävla innebär ju ett visst allvar och vissa kanske stärks av att det är 2 000 åskådare på läktaren, medan andra blir nervösa? Visst, lite nervositet kan ju vara bra så att man tar det på allvar, men det är nog en liten annan press att spela för IK Sirius i jämförelse med, säg, BK Forward?
– Det kan ju vara en press det också. Det beror på hur man ser det. Alla blir nervösa, oavsett om du spelar i AIK för ett fullsatt Råsunda, i Arsenal eller här. Oavsett vad: Ju bättre förberedd du är - desto mer har du att falla tillbaka på. Vad är det farligaste som kan hända? Jo, det är att man förlorar en fotbollsmatch. Vi kommer ändå att sitta samma 20 spelare i omklädningsrummet dagen efter, solen går upp ändå. Det handlar förstås om att spelarna måste lära sig att hantera en viss press, det är ett kriterium för spelare som vill högre upp. Det visar sig vilka som pallar och inte pallar.

Det finns idrottspsykologer. Varför tar i princip aldrig fotbollsklubbar del av deras kompetens?
– Det handlar om en kultur. Man ska inte visa sig svag och så där.

Yrkesstolthet?
– Jag ser inga problem i att ta in mental hjälp om det är någon som inte pallar. Har man ont i foten går man till Fredrik (sjukgymnast), har man ont i huvudet går man till en idrottspsykolog.

Apropå ont i foten. Hur är skadeläget i truppen?
– Alan Aljaderi har knäproblem, Jesper Nyholm har problem med något skenben, Christer Gustafsson tampas med en stressfraktur, Johan Claesson har opererat höften och är borta fram till augusti, Gustav Alpsten är borta till - säg när? Dessutom är Ian Sirelius borta i ett par veckor till.

Hur ska Sirius bemästra lag som tajtar ihop det och taktiskt rävspelar, lite likt så Eskilstuna City spelade i genrepet? Många motståndarlag spelar nämligen ofta på ett så sätt mot Sirius.
– Vad gäller den matchen skapade vi tolv bra målchanser och missade en straff. Det räcker så. Problemet där var att vi släppte in ett enkelt mål i början som sätter oss i press. Det kändes inte som att City ville bjuda till så mycket heller. De låg inte jättehögt med positionerna, men vi lyckas ändå skapa mycket målchanser på dem. Jag är inte så orolig för sådana motståndare än. Det gäller att ha spelare som kan göra annorlunda saker ibland. Man får eventuellt se över läget vad det lider så att man har folk som kan göra sin gubbe. Moses och Alan är två intressanta spelare på det sättet.

Vad vet du om morgondagens motståndare, Östersunds FK?
– Östersund har en massa bra fotbollspelare, som är skickliga individuellt. Kanske inte lika skickliga som lag - än. Det är afrikaner, engelsmän, någon sydkorean och lite av varje på spelarfronten. De spelar en väldigt positionsinriktad fotboll, småtrevliga sådär. De har garanterat en av de dyrare trupperna. Det ska bli jävligt intressant att se hur de står sig. Jag tror att de passar oss väldigt bra.

Har du morgondagens startelva klar för dig? Vem tar på sig kaptensbindeln?
– Ja. Det gör Alagie.

Vad blir nycklarna för att åka hem till Uppsala med tre poäng?
– Att vi försvarar oss bra. Då löser sig det andra. Vi måste sätta defensiven för sist var det några som hade huvudet under armen. Vi kommer att spela som vi har gjort större delen av försäsongen, men man vet aldrig var matcher tar vägen. Vi får se.

Stämningen verkar vara på topp i truppen av dagens träning att döma, men hur är egentligen pulsen på dig och spelarna? Har det märks i veckan att det börjar dra ihop sig till säsong?
– Nja, det märktes i genrepet att man inte var beredd att offra allt. Annars tycker jag att det har känts ganska lugnt och tryggt. Mycket skratt och ganska avslappnat, men sedan får vi se hur axlarna ser ut i morgon. Det är det som är det roliga med det här. Det handlar om att vara aggressiv, men samtidigt vara lite lugn. Att kunna koppla av mellan ett aggressivt försvarsspel, ta upp axlarna och visa att det är lite mysigt att ha bollen. Vi pratar mycket om att ha en trygghet. Jag hoppas att vi kan kombinera de två sidorna: Aggressivitet och lugn.

Det är några stronga supportrar på väg upp med tåg för att stötta och se er i morgon. Vad vill du hälsa supporterklubben Västra Sidan, som i år fyller 15 år?
– Vad kul! Vi är jätteglada för allt stöd vi kan få och hoppas att vi tillsammans kan göra en bra säsong. Engagemang är viktigt. Kan man få ihop mycket folk och sätta lite tryck betyder det jättemycket. Det gäller ju att ta tillräckligt med poäng, men får man välja vinner man hellre hemma inför sin publik.

Desto fler väntas besöka hemmapremiären, tillika Upplandsderbyt, mot ESK. Tankar om det?
– Det är också kul! Jag har dock inte ens funderar på det. Jag har kollat på dem ett par gånger och ska kolla ytterligare en gång på måndag. Men vi måste vara i Östersund nu, först i morgon kväll kommer jag att börja tänka på Enköping.

Gräset är inte grönt på Studan i dagsläget och lär inte vara det i hemmapremiären heller. Hur hämnar det Sirius spel? Just underlaget har varit en bekant april-bortförklaring genom åren.
– Eller så gynnas vi, vi får se. Vi får ta konsekvenserna. Vi ska inte missgynnas på vår hemmaplan. Man kan alltid hitta undanflykter, men vi ska inte skylla på underlaget, det lovar jag. Vi ska bara köra. Sedan att man tillåter amerikansk fotboll på fotbollsplanen gör ju däremot inte saken bättre…

Som du märkte på upptaktsträffen senast - där alla lag utom Dalkurd och Väsby tippade Sirius som seriesegrare - är pressen rätt hård. Sirius är onekligen superfavoriter, vilket spelbolagens serieseger-odds på 2,75 också vittnar om. Men det är inte bara att jogga hem Norrettan, det vet vi sedan tidigare och favoritskapet är inget nytt för i år. Vilka lag gör egentligen upp om seriesegern?
– Antingen ser man det som något kul - eller en belastning. Jag väljer att se det som roligt. Men det som är så roligt är att de har ingen aning. Vi kom trea förra året, det var väl inte så bra? Hur kan man vara favorit på det? Sedan säger alla: ”Ja men de har samma lag”. Det är ändå tolv man som har försvunnit ur den här truppen. När vi slutade förra året var det väl en 27 utespelare i laget och två målvakter, medan det nu knappt är 20 utespelare. Vi står inte med en stor kassakista med pengar här, men jag tycker att vi har en jättebra och balanserad trupp i alla fall. Vi vill vinna och vi ska gå upp. Vi ställer inte upp för att komma fyra, då kan jag skita i det. Jag sitter inte och åker från Stockholm till Uppsala varje dag för det. Jag ser killarna varje dag, men jag tror inte att de övriga tränarna har sett oss så noga.

Toppkvartett bortsett Sirius: VSK, Dalkurd, Forward och Väsby.
– Det är inga dussinspelare Väsby har tagit. De har överlägset namnstarkast lag och överlägset dyrast också, skulle jag tro. I övrigt tror jag att VSK, Dalkurd och Forward kommer att vara i topp. Östersund har förresten också en jävligt dyr och bra trupp, men ingen har pratat om det laget. Konstigt.

Vi ströpratar sedan lite om ”klubben”, varpå Bergstrand kommer in på en väldigt viktig fråga. Vad är ”klubben”? Vilka är ”klubben”? Hur definierar vi Sirius? Så här definierar han det:
– Det är främst summan av supportrar, spelare och styrelse. Det finns ingen Gud där uppe som fixar för klubben. Vi som bryr oss kan göra någonting för klubben. Det finns massor som bara gnäller. Folk glömmer lätt bort att vi bara är en Division 1-klubb med begränsade resurser, men den har funnits sedan 1907, på ett eller annat sätt.

Avslutningsvis Kim: STOR OCH TUNG!
 – … Förlåt?
BLÅSVART PUNG! En Sirius-ramsa, det är bara att vänja sig, säg.


/Johannes Olanders

Tillbaka till toppen