Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Tillbaka

En derbyseger värd mer än tre poäng

Det känns inte riktigt schysst att prata om spelkvalité vad gäller gårdagens match. Det var liksom mer Novemberkåsan än Camp Nou över Studans matta. Mer intressant då att prata om de tre poängen.
Marginalerna är så sjukt små. Kommer ni ihåg förra årets hemmamatch mot Väsby? Oscar Zettergren gör en tabbe i backlinjen och Osman Sow kommer ren och pangar in 1-0 till Väsby. Matchen enda mål. Ett otroligt betydelsefullt sådant, just för att det ledde till poängtapp mot en toppkonkurrent, kom tidigt på säsongen och just för att det kom efter en försvarsmiss de luxe. Men hade Sow missat hade ingen kommit ihåg tabben och Sirius hade kanske tagit den där extra poängen som lett till Superettan.

Kontrafaktiska resonemang, visst. Men jämför gärna med gårdagens match. Sirius leder med 1-0, och matchen närmar sig sitt slut. Hemmaspelet är krampaktigt, men gästerna är för dåliga för att egentligen hota. Då gör nyförvärvet Kalle Larsson en kanske ännu större tabbe än den som Zettergren gjorde mot Väsby. Han tappar bollen som siste man till en helt ren Rajalakso. Som dock lyckas snubbla bollen ur vinkel och skjuter över i obalans. Istället för en kvittering och eventuellt poängtapp i hemmapremiären kan Sosseh göra sitt klassmål och säkra trean. Kalle Larsson - som om Rajalakso gjort mål - hade sågats sönder och samman i pressen för sitt misstag kommer nu undan sin debut med goda betyg. Och Kim Bergstrands val att satsa på Kalle istället för på Blomman blev en succé i stället för ett fiasko.

Man ska väl vara försiktig med att utse ett defining moment i serien redan i andra omgången, men jag är fullständigt övertygad om att det är just de första matcherna - i synnerhet när ledningen är ny - som avgör hur det går. I och med segern vann Sirius visserligen tre poäng, men vad som är än viktigare var att man gav sig själva arbetsro. Nu är vi med i tabelltoppen redan från start, och laget och tränarna har fått en veckas lugn att arbeta med att få spelet att sitta.

Till omgång fem, när Sirius möter Dalkurd, ska helst segertåget från försäsongen vara tillbaka på spåret igen. Serien är tillräckligt ojämn för att topplagen - som Sirius - ska kunna köra över bottenlagen - som ESK - även dåliga dagar. Men man ska göra det också. Det gjorde Sirius igår. Och det känns viktigare än att spelet satt. Det syntes om inte annat på reaktionerna just när slutsignalen gick. Det var nästan mer lättnad än glädje.

Det näst viktigaste med gårdagen var också att flera av nyckelspelarna levererade även när spelet inte fungerade. Sosseh och Ante gjorde varsitt mål - och Sossehs mål var sjuk klass rätt igenom - och Bylle gjorde de viktiga räddningarna.

För övrigt.

* Stackars Dillan som hamnat i ett sådant skitlag. Han gjorde en riktigt bra insats med tanke på förutsättningarna - backlinjekollegor vars positionsspel var mer Korpen än seniorspel. Flera gånger var det Dillan som räddade sina kollegor när de var ute på utflykt.

* ESK:s supportrar. De lyckades få ihop tre pers som nappade på erbjudandet med gratisbiljetter. Det tar fan bara 40 minuter från Enköping. Kalkon.

* Kalle och Calle som mittbackspar. Svårt. Det var verkligen ingen övertygande insats, men på det stora hela hängde backlinjen ihop bättre igår än i de senaste matcherna, men det berodde mest på att Linus och Elliot hade betydligt stramare tyglar. Jag är kluven. Jag tycker inte man ska byta mittbackspar mer än nödvändigt, och hade hellre sett att man kört Blomman igår och fortsatt med det. Samtidigt tycker jag ju inte att man ska byta mittbackspar i onödan - och därför bör fortsätta med Kalle och Calle framöver.

* Viktigast på planen igår - Petter Österberg. Mannen med seriens högsta lägstanivå? Mittfältsspelet klickade på den omöjliga planen, men Petter var den som vann bollar och störde ut ESK:s centrala mittfält.

* Moses eller Blomqvist? Tycker Kim var rätt ute där. Blomqvist har en svacka vilket också bekräftades av en rätt svag insats när bytet kom - i ett läge där ESK öppnade upp sig mer för kontringar - och mot planens sämsta spelare. Moses hämmades visserligen av åkerunderlaget, men där händer mer i dagsläget.

* Ante och Sosseh håller sjuk klass i anfallet. Även som igår - när de är förhållandevis bleka är de överlägsna. Men bytet på slutet, när Jesper Nyholm kommer in i anfallet i stället för Sosseh, säger liksom allt om bredden i truppen på den positionen nu. Låt oss alla be till högre makter för att Ante och Sosseh håller sig hela!

* De tappade spelarna. Fernberg och Dillan bäst i sina respektive lag. Emir och Sunday gör mål i varje match för sina nya lag. Känns både surt och lite kul.