Västra sidan supporterklubbs officiella webbplats

Tillbaka

Burzumbandy i dimma + Hans

Vi börjar med den osjungne hjälten Hans som dök upp vid bussen från Luleå till Kalix. Hans åker själv på flera bortamatcher per år och kan vara den som slår Brukarn i flest resta mil per förlorad bandymatch i Supportersverige. All respekt till Hans. Efter matchen, som vi kommer till senare i denna text, gick fraktion Promenadvästra och Hans tillbaka till Kalix centrum och var rörande överens om att vi alla är dumma i huvudet som var där vi var i regn, dimma och leriga trottoarer. För Kalix är inget vackert ställe att vara på en snölös fredag i november.
– Man är sjuk i huvudet, va?, sa Hans och log.

Men dagen började på Arlanda, närmare bestämt i sportbaren på terminal 4 kl 06.45. Rödögda, men förväntningsfulla västringar droppade in i stadig takt tills alla fjorton var på plats. Den goda stämningen ökade gradvis i och med att diverse morgondrycker inmundigades, skämt och kryddade historier utbyttes, leenden logs, flygrädslan stegrades. 

Flygresan upp var på intet sätt spännande så den hoppar vi över. 

Väl framme i Luleå, efter flygbuss, så söktes stamresturangen med lunchbuffe och tidig sportdrycksservering upp. Fraktion Promenadvästra bröt sig dock ut och åt på Berts mackor istället samt tog sig en trevlig promenad i ett för dagen extremt deppigt Luleå. Stadsbilden hade passat som skivomslag till vilket Black metal-album som helst. Duschregn, tre grader varmt, dimma, svajade mörka granar, avlövade björkar och blåst. Hela resan hade nog passat på ett Black metal-skivomslag förutom hemresan som var mer mäskpunk.



Efter ett par timmar var det dags att fånga bussen till Kalix, väl på plats fick vi lära oss den vanligaste frasen hos de som jobbar med persontransport i Norrland "ser jag er dricka öl på bussen så slänger jag av er i skogen och ringer polisen". Vissa tog det som en utmaning så god som någon, medan andra snällt satt och tuggade tuggummi under resan. Hur som helst kom alla fram till Kalix utan vidare problem. Väl framme så intogs hotell och rum för ett ordentligt förpepp.

Upptaggningen till match följde de vanliga sederna, Varm&Kall, kir, bärs, musik, sång, skrål, skrik, skratt, en kram och så vidare. Efter mat och annat nödvändigt beställdes taxi till Kalix IP. När den sista taxin äntligen dök upp stod sex västringar och glatt samtalade med tre poliser. Västringarna tittade på taxins begränsade platser och sedan på poliserna. Jonas tog mod till sig och sade till ordningsmakten: "Vi kommer åka sex pers i den här taxin annars missar vi matchen". Polisen log och sa glatt "okej". Västringarna trängde sig in då taxiföraren tvekade för hela situationen, "det är ok, sa Jonas, vi har frågat polisen". Taxiföraren tittar ut på poliserna som glatt ger en tumme upp (på riktigt en tumme, kanske höger), sedan kör han de sista tappra till IP utan att sätta på bilbältet. Generellt verkar det vara så att ju större fordom folk jobbar med i Norrland desto vresigare är de. För taxiförarna gav glatt tips om saker att göra i Kalix medan buss- och tågpersonal var mer fokuserade på vad man inte fick göra.

Kalix IP är ett underbart ställe. Det är fult, ligger fult, har dålig gul belysning, konstant dimma då ventilationen från hockeyhallen är riktat direkt mot bandyplanen och fungerar som en rökmaskin. Men i regn några plusgrader och blåst blir allt detta underbart vackert. Ett trevligt intro med bengaler, glada gubbar och sura kiosktanter höjer upplevelsen till nästan Bollnäsklass på en fredagskväll. Det finns en större huvudläktare med tak utan belysning så det blir en mörk biokänsla för åskådarna vilket undertecknad tycker är underbart bra. Själva matchen var sådär. Vi tog ledningen och alla tog av sig kläderna i glädjeyra. Sedan hände inte så mycket mer roligt. Det var burzumbandy i dimma med dålig fart och det enda som fattades var en malande dåligt distad gitarr i bakgrunden. Kalix vann välförtjänt, Sirius var urusla och fick dessutom flera skador. Hellboy fick en klubba i ögonbrynet så att blodet forsade ut till en stor pöl på isen, när pölen skyfflades bort skvätte blodet upp i dimman och allt var extra burzumialt.

Vi hurrade trots dåligt spel och tog oss tillbaka mot hotellet.

Resten av kvällen blev det fritt val. Några gick ut i Kalixnatten, andra somnade tidigt och en tappade bort sin plånbok. Det hände säkert galna upptåg och annat skoj men det lämnar vi till personerna själva att berätta om. Åk med på en bortamatch så får ni garanterat höra allt om allt.

Morgonen efter invaderade Västra frukostbuffén i varierat stukat skick. Bacon och ägg var de flestas val för dagen vilket kanske kan förklara hur gårdagen var. I väntan på bussen mot Luleå hände föga, vissa såg på film andra låg i en stor hög och pratade om gårdagen och några tog tillfället i akt och gick rakt på bäverhojten i baren. 

Här blev det en splittring då fraktion Promenadvästra slog sig ihop med utbrytargruppen Kulturvästra som för stunden valde en annan väg än festargänget Västra sidan. Kulturvästra bestämde sig för att gå på Norrbottens museum i Luleå istället för att festa. Bussen till Luleå var rätt trist och personalen sa sin vanliga hälsningsfras "om jag ser er dricka, avslängd etc". Resan gick dock bra utan avslängda västringar och väl i Luleå parkerade Kulturvästra Festargänget på en sportbar och gick på museum resten av eftermiddagen.

Museumbesöket var uppskattat och en bra psykisk återhämtning för Kulturvästra, sportbaren verkade gett liknade verkan för Festargänget och alla återförenades på nattåget hem. På tåget hade vi först en väldigt trevlig tågvärd, men det visade sig att han skulle av i Umeå och de nya tågvärdarna drog den vanliga frasen bland persontransportanställda i Norrland "om vi ser er… etc". Jag skulle här ljuga om jag skriver att resten av resan avlöpte smärtfritt utan polemik med tågpersonalen. Men alla kom hem och undertecknad får se det som godkänt. Dock var det mycket trevligt med bandyquiz och frågsport, allmänt prat och glada historier. Att Amin nästan blev kvarlämnad i Umeå, men att Västra fick personalen att stoppa tåget får ses som en bisak. 

Som sammanfattning vill jag säga att det aldrig är händelselöst när man är med i Festargänget, fraktion Promenadvästra, Kulturvästra eller helt enkelt bara Västra sidan. Tack för en oförglömmlig resa.

Stor och Tung/ John

Extra tack till dr Swintos för två ypperligt utförda quiz.

Not* Burzum används i denna text som en förklarande fras för mörker och allmän jävlighet och har inget att göra med mördaren Varg Vikernes


Tillbaka till toppen